Namnet “enduro” kommer från den latinska formen av engelskans “endurance” och betyder på svenska “uthållighet”. Det behövs för denna gren av motorcykelsport eftersom man kör på banor i svår och utmanande terräng. Inom svensk motorcykelsport har enduro flest utövare från elitförare till amatörer. Internationellt har Sverige varit ledande i mästerskapstävlingar såsom Europamästerskapen, World Enduro Championship, WEC samt lag-VM eller International Six Days Enduro, ISDE. Den mest kända enduro-tävlingen i Sverige är Novemberkåsan.
Även om en enduro-motorcykel påminner om en motocross finns det ganska stora skillnader. Enduro-mc har mjukare fjädring, går lugnare och har belysningssystem. För att tävla i enduro krävs att föraren genomgår en licenskurs. Det finns olika tävlingsklasser med allt från unga förare under 12 år som kan tävla i särskilda Guldhjälms tävlingar till vuxentävlingar där förare så unga som 15-år får delta, men som juniorer. I Sverige är den traditionella formen för tävlingar typ 1, vilket innebär att deltagarna kör en bana som är pilad och innefattar transportsträckor samt specialsträckor i terräng (och/eller dåliga stigar och vägar). Den välkända Novemberkåsan samt SM är givetvis typ 1-tävlingar. De tävlande får själva reparera och serva sina motorcyklar under loppet, vilket innebär att man bör köra taktiskt för att ha kvar tillräckligt med energi om mekaniska problem uppstår.